Förmodligen är det väl numera vattenfylld till stor del, om inte helt. Hade ändå varit lite intressant med mer info om anläggningen.
Ingången består (eller kanske snarare bestod?) av en järndörr i en bergssida, som är ingången till en asfalterad tunnel som går snett neråt i berget till gissningsvis tjugo meters djup under ingången, vilket borde betyda att det är ungefär 40 meter berg ovanför anläggningen. När ingångstunneln når sin lägsta punkt vänder den uppåt igen och mynnar ut på samma höjd som ingången fast på andra sidan berget. Tror det var ett träplank framför den mynningen. Antar att detta arrangemang var för att släppa ut en stötvåg som letat sig ner.
Vid lägsta punkt, där tunneln vänder uppåt igen, finns en stor järnport åt vänster, gissningsvis femton centimeter tjock, och med rejäla smörjnipplar på gångjärnen. Dörren är riktigt tung, så man får ta i för att öppna den. Sedan följer ett antal ytterligare dörrar i form av gasgränser, övertryckssystem osv. Sisådär tio-femton meter in från tunneln börjar själva anläggningen, man kommer in mitt på långsidan på översta våningsplanet. Dör inne uppenbarar sig ett kontorslandskap i två plan. Sovrum. Toaletter. Storkök. En mycket osäker gissning är att anläggningen kan vara 50x20 meter, båda våningsplanen har normal takhöjd. Har svårt att uppskatta hur mycket människor som skulle kunna bo här, men det fanns nog sovutrymme för åtminstånde bortåt hundratalet.
Anläggningen är byggd som ett hus som står på gummikuddar inuti ett stort hål i berget. I mellanutrymmet mellan berg och hus finns ett helt gäng kraftiga fläktar, förmodligen för radonets skull. Dom är bortåt någon meter i diameter. Under huset, genom en lucka på bottenvåningen, kommer man åt två stora grundvattenpumpar.
Anläggningen har egen brunn och eget avlopp, och klarar sig sålunda ganska bra utan omvärlden. En rejält stor varmvattenberedare med ljusa träribbor på utsidan fanns i ett utrymme längst bort till vänster från ingången sett, minns inte på vilket våningsplan. Allting såg ut att vara i absolut nyskick.
Någon gång runt 1994-1995 sanerades anläggningen från de flesta elinstallationer inför att man skulle slå av grundvattenpumparna, plugga ingångarna, och låta det bli vattenfyllt. Jag var på (lovligt) besök när all belysning var borttagen och pumparna hade varit avslagna i någon vecka. På golvet på det nedre våningsplanet var det ungefär 40 cm vatten.
Det var en märkligt känsla att vandra omkring i ett helt nytt kontorslandskap med vatten till knäna och bara en svag ficklampa. Man kände sig... ensam.
Jag vet ungefär i vilket område den ligger, skall försöka åka på en visit när det passar sig, kanske nästa helg.
