Forsis på PBase

Här kan ni tipsa varandra om era bloggar och hemsidor.

Moderatorer: benkar, Klingen, kristofer, Tomt & Öde

Användarvisningsbild
Tobbe Arnesson
Inlägg: 503
Blev medlem: mån 10 sep 2012, 08:36
Kontakt:

Inlägg av Tobbe Arnesson »

Intressant att någon både murat en grund runt bussen och en kamin där inne.
Användarvisningsbild
Forsis
Inlägg: 139
Blev medlem: sön 21 nov 2010, 15:38
Kontakt:

Inlägg av Forsis »

Ett galleri från en spaning för över 12 år sedan: Geijersdal -- det sista hävstångsställverket

Det sista hävstångsställverket i bruk i vårt land var Geijersdal, mellan Kil och Hällefors. Ställverket togs i bruk på 1920-talet och togs ur bruk år 1990. Efter slopningen blev ställverket stående kvar i huset eftersom det var avsett att bevaras som museiföremål.

I juli år 2000 tog jag en tripp till Geijersdal. Detta var före digitalkamerornas genombrott. Bilderna från platsen är skannade färgdia. Denna resa var för övrigt en av mina sista spaningar med kameran laddad med vanlig film. Vid den här tiden började man började inse att den digitala fototekniken i en nära framtid skulle slå igenom även vad beträffade systemkameror. Ett annat bestående minne såhär över 12 år efteråt var att det regnade ihållande under nästan hela resan.

Några av bilderna i galleriet är avfotograferingar ur 1916 års Banlära.

Ställverkshuset i Geijersdal revs i september år 2002. Ställverksmekaniken har tagits tillvara av Norsk Jernbanemuseum i Hamar, som ska rusta upp och placera det i ett ställverkshus på museiområdet. Det ska bli ett nöje att förhoppningsvis kunna få återse anläggningen när den har kommit på plats där.


Allmänt om hävstångsställverk på BJ
Järnvägen förbi Geijersdal byggdes av det privata bolaget Bergslagernas Järnvägar, BJ, och ingick i huvudlinjen mellan Göteborg och Falun. Hävstångsställverkstypen var karaktäristisk för BJ. De flesta mindre stationerna på BJ utrustades med denna ställverkstyp fram till 1920-talet. Leverantör var det tyska företaget Max Jüdel. Många av ställverken blev kvar i bruk ända tills nya fjärrstyrda reläställverk av modell 59 installerades på 1970-talet. Vissa moderniseringar av anläggningarna gjordes under årens lopp. Till exempel byttes semaforerna mot ljussignaler på flera platser.

Notera att mekaniska ställverk i ett tidigt skede i första hand installerades på det stora flertalet mindre stationer längs BJ. Eftersom genomfartståg därmed kunde passera utan hastighetsminskning så erhölls gångtidsminskningar och ökad trafiksäkerhet till ett rimligt pris.

På större stationer installerades från början i regel endast enklare lås- och förreglingsanordningar. Orsaken var att mekaniska ställverk för stationer med många spår och växlar hade blivit mycket komplexa till sin konstruktion. Även om- och utbyggnader av mekaniska ställverk i samband med bangårdsombyggnader hade blivit besvärliga. Olägenheterna med hastighetsnedsättningar var mindre på större stationer, eftersom de flesta tåg ändå brukade stanna där.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
jpkrax
Inlägg: 2342
Blev medlem: tor 19 aug 2010, 16:49

Inlägg av jpkrax »

[quote=""Forsis""]Ett galleri från en spaning för över 12 år sedan: Geijersdal -- det sista hävstångsställverket

Det sista hävstångsställverket i bruk i vårt land var Geijersdal, mellan Kil och Hällefors. Ställverket togs i bruk på 1920-talet och togs ur bruk år 1990. Efter slopningen blev ställverket stående kvar i huset eftersom det var avsett att bevaras som museiföremål.

I juli år 2000 tog jag en tripp till Geijersdal. Detta var före digitalkamerornas genombrott. Bilderna från platsen är skannade färgdia. Denna resa var för övrigt en av mina sista spaningar med kameran laddad med vanlig film. Vid den här tiden började man började inse att den digitala fototekniken i en nära framtid skulle slå igenom även vad beträffade systemkameror. Ett annat bestående minne såhär över 12 år efteråt var att det regnade ihållande under nästan hela resan.

Några av bilderna i galleriet är avfotograferingar ur 1916 års Banlära.

Ställverkshuset i Geijersdal revs i september år 2002. Ställverksmekaniken har tagits tillvara av Norsk Jernbanemuseum i Hamar, som ska rusta upp och placera det i ett ställverkshus på museiområdet. Det ska bli ett nöje att förhoppningsvis kunna få återse anläggningen när den har kommit på plats där.


Allmänt om hävstångsställverk på BJ
Järnvägen förbi Geijersdal byggdes av det privata bolaget Bergslagernas Järnvägar, BJ, och ingick i huvudlinjen mellan Göteborg och Falun. Hävstångsställverkstypen var karaktäristisk för BJ. De flesta mindre stationerna på BJ utrustades med denna ställverkstyp fram till 1920-talet. Leverantör var det tyska företaget Max Jüdel. Många av ställverken blev kvar i bruk ända tills nya fjärrstyrda reläställverk av modell 59 installerades på 1970-talet. Vissa moderniseringar av anläggningarna gjordes under årens lopp. Till exempel byttes semaforerna mot ljussignaler på flera platser.

Notera att mekaniska ställverk i ett tidigt skede i första hand installerades på det stora flertalet mindre stationer längs BJ. Eftersom genomfartståg därmed kunde passera utan hastighetsminskning så erhölls gångtidsminskningar och ökad trafiksäkerhet till ett rimligt pris.

På större stationer installerades från början i regel endast enklare lås- och förreglingsanordningar. Orsaken var att mekaniska ställverk för stationer med många spår och växlar hade blivit mycket komplexa till sin konstruktion. Även om- och utbyggnader av mekaniska ställverk i samband med bangårdsombyggnader hade blivit besvärliga. Olägenheterna med hastighetsnedsättningar var mindre på större stationer, eftersom de flesta tåg ändå brukade stanna där.[/quote]

Drägelfaktor 100... ;)
Underbart Forsis. Tack.
JP
Sapere aude.

Perge scelus mihi diem perficias.
Användarvisningsbild
Aseabarn
Inlägg: 534
Blev medlem: fre 24 apr 2009, 12:29

Inlägg av Aseabarn »

Fantastiskt att se. Finns det alltå 0 spakställverk kvar i landet?
Längs inlandsbanan finns i alla fall ett och annat vevställverk.

(El-)ställverksmuseet i Vassijaure har faktiskt ett spakställverk installerat (Södertelge verkstäder, 1913) men i annat syfte. Frånskiljarna för att koppla transformatorer till olika ledningssektioner manövreras med linor från ställverksspakarna. Dessutom löper ett stångsystem genom våningarna och påverkar en mängd frånskiljare att unisont vridas 90 grader för att sektionera delar av linjerna samt omkasta mellan "sommar- och vinterkoppling". Oerhört fascinerande.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Industristofil och fabriksromantiker
Användarvisningsbild
Forsis
Inlägg: 139
Blev medlem: sön 21 nov 2010, 15:38
Kontakt:

Inlägg av Forsis »

Nytt galleri på temat nedlagda järnvägar: Karlsborg 1986 och 2012

Järnvägen Skövde -- Karlsborg kallas i dagligt tal för Karlsborgsbanan. I samband med militärtjänsten i Karlsborg hade jag goda möjligheter att under dagarna spana in denna bana.

Karlsborgsbanan var en av de sista sträckorna i vårt land som trafikerades med den klassiska motorvagnstypen Y7. På fredagseftermiddagarna och söndagskvällarna bestod tågen ofta av fem (5) vagnar för att få plats med mängden av värnpliktiga påväg till eller från helgpermissionen.

Godstrafiken utgjordes främst av flygbränsle till flottiljen F6 och pappersmassa från Aspa bruk som lastades om till järnväg i Karlsborg. Även enstaka vagnslaster till ammunitionsfabriken på Vanäs udde förekom. Godstågen drogs av Hg-lok och i Karlsborg var en Z43-lokomotor stationerad för den lokala växlingen.

Sista reguljära persontåget rullade 1986-05-31. Godstrafiken upphörde successivt under åren som följde fram till 1993. Godstrafiken återupptogs år 1995, men 2003 var det slut även med den trafiken.

De svart-vita bilderna i galleriet är tagna under vårvintern 1986. Sommaren 2012 gjorde jag ett återbesök i Karlsborg och kunde (föga förvånande) konstatera att stationsområdet är övergivet och lindrigt uttryckt förfallet. Kontaktledningen är nedmonterad. Godsmagasinet var rivet och jag kunde inte finna några rester av omlastningsskjulet med sin travers. I stationshuset huserar numera en pizzeria.

På bangården finns räls tillverkad av tyska Kruppverken år 1941. Trots pågående krig så hade Krupp kapacitet för export av järnvägsräls.

Vad som framöver kommer att hända med stationsområdet i Karlsborg är i skrivande stund oklart. Förslag finns såväl om återuppta trafiken, som till att utnyttja marken för ny dragning av väg 49 genom samhället.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
jpkrax
Inlägg: 2342
Blev medlem: tor 19 aug 2010, 16:49

Inlägg av jpkrax »

[quote=""Forsis""]Nytt galleri på temat nedlagda järnvägar: Karlsborg 1986 och 2012

.......[/quote]

Mycket intressant Forsis, jag åkte själv med rälsbussen under de sista åren, då jag var stationerad på F6.
Man märkte redan då vartåt det lutade, banan var dåligt underhållen med nedsatt hastighet på flera ställen.
Jag tror tyvärr inte att det blir tal om att återställa banan, allt för mycket arbete krävs.

JP
Sapere aude.

Perge scelus mihi diem perficias.
Användarvisningsbild
Forsis
Inlägg: 139
Blev medlem: sön 21 nov 2010, 15:38
Kontakt:

Inlägg av Forsis »

[quote=""jpkrax""]
...

Jag tror tyvärr inte att det blir tal om att återställa banan, allt för mycket arbete krävs.

JP[/quote]

Du har nog rätt. Vid en eventuell upprustning till konkurrenskraftig persontrafikstandard torde hela anläggningen från bankroppen under slipersnivå och vidare uppåt till kontaktledningen behöva bytas. Dvs ett projekt nästan i klass med en komplett nybyggnad.

En mer realistisk plan är att göra cykelväg på banvallen.
Användarvisningsbild
Forsis
Inlägg: 139
Blev medlem: sön 21 nov 2010, 15:38
Kontakt:

Inlägg av Forsis »

Min första ruinspaning

Något nytt galleri har jag inte den här gången, utan istället några bilder som främst har personligt affektionsvärde.

Min allra första riktiga ruinspaning ägde rum i mitten av juli år 1979. Utflyktsmålet var en råoljemotor som drev ett sågverk några kilometer väster om Hjälmseryd i Småland. Vid den här tiden fanns många små lokala sågverk i byarna, men råoljemotorer av denna sort var sällsynta redan då. Anläggningen revs för många år sedan.

Motorn var troligen tillverkad av Storebro eller Kristdala Motorfabrik. Den försvann från platsen under tidigt 1980-tal. Vad som sedan hände med den vet jag inte.

Jag tog bara de här tre utlagda bilderna vid besöket. Lite försumligt, kan jag ibland tycka såhär 34 år senare. Men ... det hade varit en ännu värre försummelse att inte plåta alls när tillfälle gavs ...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
jpkrax
Inlägg: 2342
Blev medlem: tor 19 aug 2010, 16:49

Inlägg av jpkrax »

[quote=""Forsis""]Min första ruinspaning

Något nytt galleri har jag inte den här gången, utan istället några bilder som främst har personligt affektionsvärde.

Min allra första riktiga ruinspaning ägde rum i mitten av juli år 1979. Utflyktsmålet var en råoljemotor som drev ett sågverk några kilometer väster om Hjälmseryd i Småland. Vid den här tiden fanns många små lokala sågverk i byarna, men råoljemotorer av denna sort var sällsynta redan då. Anläggningen revs för många år sedan.

Motorn var troligen tillverkad av Storebro eller Kristdala Motorfabrik. Den försvann från platsen under tidigt 1980-tal. Vad som sedan hände med den vet jag inte.

Jag tog bara de här tre utlagda bilderna vid besöket. Lite försumligt, kan jag ibland tycka såhär 34 år senare. Men ... det hade varit en ännu värre försummelse att inte plåta alls när tillfälle gavs ...[/quote]

Jag skulle inte bli förvånad om Ruben Blom i Götene räddade den till eftervärlden.
Nu har visserligen Ruben gått till historien, men hans son Tore för arvet vidare.
Titta in på http://www.rubens.se/.

Tore har ett gott minne, mycken mängd av sparade dokument och foto.
Han svarar gärna på frågor om dylikt.

JP
Sapere aude.

Perge scelus mihi diem perficias.
Användarvisningsbild
Forsis
Inlägg: 139
Blev medlem: sön 21 nov 2010, 15:38
Kontakt:

Inlägg av Forsis »

[quote=""jpkrax""]Jag skulle inte bli förvånad om Ruben Blom i Götene räddade den till eftervärlden.
Nu har visserligen Ruben gått till historien, men hans son Tore för arvet vidare.
Titta in på http://www.rubens.se/.

Tore har ett gott minne, mycken mängd av sparade dokument och foto.
Han svarar gärna på frågor om dylikt.

JP[/quote]

Tack för tipset!

Jag skickade frågan till Tore Blom och fick följande svar (utdrag ur två brev):
----------------------------------------------------------------------------------
Jag är inte säker på storleken med skulle gissa 20-25, men kanske det är en 30-35 hk jag vet faktiskt inte.

Vilken motor detta är nummermässigt eller hos någon vet jag inte. Sannolikt är den bevarad när det är så sent, men inte av oss.

Min rättelse efter konsultationer i branschen är att det är en Målilla B motor.

----------------------------------------------------------------------------------
Senast redigerad av 2 Forsis, redigerad totalt 0 gång.
Anledning: Rättelse till föregående uppgift erhållen
Skriv svar