[quote=""Akrylamid""]Rätt vad det är kör en bil in på området ganska snabbt. Jag håller inte på springer så jag går fram och möter en ganska biffig man och pratar med honom. Jag förklarade helt ärligt vad jag gjorde, dvs letade efter en väg in för att kolla och fota denna övergivna byggnad.[/quote]
Den känslan alltså när det kommer en bil rusande mot en...
Stod och fotade ett av de större industrierna här i trakterna, befann mig en bra bit utanför området och kameran stod på stativ -nattfoto ni vet... Alltså ingen ödefabrik utan det jobbar några hundra där på bruket. Plötsligt dyker det upp en golfbil med ganska starka strålkastare, två gubbar med skitiga arbetskläder kliver ut. "Ja, och vad håller ni på med då!?" Svarar med en väldigt lugn röst: "Nattfoto..."
"Tsss, nattfoto? Vem fotar du för, är du journalist?" Svarar bara: "nej, det är för eget bruk" Då vänder de sig om och går iväg, precis innan de hoppar in i golfbilen igen så hör jag dem mumla någonting i stil med: "Nattfoto... varför fota här ute? Pfff..." Det konstiga var just att jag inte stod precis vid någon av ingångarna eller nära bruket, inte heller fanns det några skyltar där som sa något... ändå måste de köra fram till en för att stilla sin nyfikenhet.
[quote=""Flash""]
Ut ur bilen kom en äldre herre (75 år) och sa "ska du bara gå iväg utan att jag får bjuda på fika".
[/quote]
Ha ha ha, vilken skön gubbe. Gissar på "ont om gäster"...
Råkade nästan ut för samma sak en gång när jag skulle fota ett ödehus utanför Karlshamn. Snackade först med folket i huset bredvid, tänkte bara kolla läget och förklara vad jag gjorde där. Visade sig att ödehuset mycket riktigt var öde och ingen skulle bry sig ifall jag knäppte några bilder. Dock ville de visa det ena och det andra på gården där... "Denna ladan är ruskigt gammal, byggd av resterna av en annan byggnad, åskan slog ner bla bla bla..." Jag hade inte tid att stanna kvar så jag tackade för den påbörjade rundvandringen och gick bort till ödehuset istället.